Idag har jag sympati för alla skolbarn. Jag tycker de har alldeles för mycket press på sig i skolan.

Jag tycker inte synd om dem. Nej, men jag har sympati för deras vrålpluggande.

L har massor av prov just nu. P säger att det är lika för hennes dotter och de går i åttan. Nu skall L har betyg i år och hur kan man förklara att det är bra?
Det är bra med betyg men jag tycker de skulle börjat tidigare med det. L hade två prov i förra veckan. Svenska och NO. I går kom hon hem och sa att hon fick VG på dessa - Och INGEN fick MVG. - Varför inte det då? Frågade jag. - Nej, för att ingen får det i åttan. Vi skall ha något att kämpa för i nian.

Visst, det låter ju bra. Men snacka om vad prov de har. M har geografiprov idag och är på gördåligt humör. Kanske är hon inte arg på mig egentligen utan på alla prov och pressen att behålla sina välförtjänta betyg. Tänk vad prov och pluggande kan ställa till med när det gäller relationer. Arga sura ungdomar och föräldrar...nä, men lite är det nog så.

Det gäller verkligen vilken inställning man har till sitt pluggande. Den klarar det, som har rätt attityd och som har ett MÅL.
 
Ett mål som är:

1. Attraktivt
2. Nåbart
3. Realistiskt

Lätt som en plätt. Det underlättar att ha rätt inställning. Det kan jag se på M som planerar att sudera i USA eller blir det nu England? Hon har den rätta attityden för att nå sitt mål och ligger i som en rem...Heja dig M!

För L som går i åttan är läget lite mer riskabelt. Hon har inte satt något MÅL som är enligt ovan. Bara att det skall gå bra på proven. Det räcker liksom inte till tror jag. Målet är för diffust! Men hon är MEDVETEN och det är en bra bit på vägen.
Att det går bra i skolan på högstadiet är rena turen (fast jag brukar inte tror på turen) då dessa elever liksom hänger med av ren VILJA eller stöd och uppmuntran från oss föräldrar. ICKE ATT FÖRGLÖMMA!

Att få G, VG eller MVG skrivna på proven är väl en invänjning inför nian.

Sedan är skolmaten fortfarande kass. Herregud! Tänk att den inte förändrats ett dugg. Samma sega potatis och samma blodpudding. Javisst, skall vi vara glada för att ungarna får mat - men det är inte alltid så heller. L säger att det bara är buljong i soppan när hon skall äta. Klasserna som äter före har tagit alla morötter och potatisbitar. Just en av de dagar hon skall träna efter skolan. Hon måste ta med mackor hemifrån. Trots protester från föräldrar, blir det ingen förändring. Det är botten tycker jag. ÄR det inte viktigt med våra barn då liksom. Nej, det är nog bara viktigt med våra skolungdomar - när de inte kostar något. Ungarna skall uppfylla sina uppgifter korrekt, annars får de bakläxa. Hur skulle det vara om ledningen också skötte sina uppgifter? Undrar om de får bakläxa. Kanske fick de tillräckligt under deras skoltid...!

Lyssna på Bambatanterna så ungarna får MAT - och lyssna på UNGARNA!

Nu har jag allt retat upp er här på morgonkvisten. Känner själv att jag måste ta mig ett yogakör för att koppla av.


PROV PÅ ÖRAT ÄR SÅKLART VIKTIGT



GO FOR IT UNGDOMAR!