I natt liggerer jag över på sjukhus för L gick hem från skolan för att hon hade ont i ryggen. Det har hon haft sedan Partille cup och nu har det blivit värre. Får se vad fabrot doktorn säger. L tyckte det var "pinsamt" för hon fick åka Pling Plong låda till sjukhuset.


Läkaren var jättesträng och tyckte att klubben skulle ha egen läkare för alla som skadar sig...han var sur som attan när vi kom in men så började L gråta och då blev han lite bussigare. Fast då gav han henne en massa värktabletter så hon somnade.

Idag skall de röntga och se vad som är orsaken till allt det onda. L är en aning nervös för hon tror att det är något farligt. Hon gillar inte direkt att ligga här på sjukan. Vem gör det? Tror det berot på att vi var hos pappa så ofta på sjukhuset innan han dog. Det var en svår tid för oss anhöriga. Klart L kopplar tanken till den tiden.

Det är hemskt att ligga på barnavdelningen. Ännu en tankeställare som antagligen är ämnad åt mig. Jag kanske skall bli "upplyst" verkar det som. Det bara ramlar in tecken - ja, jag är TACKSAM...vem hör?

Nej, nu kommer snart "vitrockarna" med följe så det är väl bäst att duscha och sminka på lite rött. Vem vet - jag kanske hittar min drömprins just HÄR. På barnavdelningen! Det är kanske röntgenläkaren (fast de ser man ju aldrig) eller kanske överläkaren.

Nä, det är inte min stil att vara gift höll jag på att skriva, jag menar att träffa en LÄKARE. Både han och jag skulle bli galna. Tänk, han så där görperfekt. - Nej, Susanne. Du får inte äta sås och potatis. Du måste hålla vikten, tänk på hjärtat. Nej, du kan inte dricka vin till maten. Det är FARLIGT MED ALKOHOL och i sänghalmen skulle det vara skitjobbigt. Jag skulle hela tiden känna att han skulle spana in dolda födelsemärken och för många bilringar.

Fy, vad fel för mig. Fast efter min skiljsmässa var jag tillsamanns med S i några år. han jobbade på Uriologen. Herregud vilka historier han berättade om saker som hamnat där de inte skulle vara...Usch!

Om jag tänker på den läkaren igår så skulle vi inte passa ihop. Han var så...ung och sedan var han så "bäst" på allt. Jag får dålig självkänsla när jag snackar med vissa läkare. Att de orkar vara så dominanta. Jag tror de skall testa en. Jag letar tecken hela tiden.
Det räcker att han eller såklart en hon - lyfter på ögonbrynen - då är det kört. Då har jag typ en månad kvar att leva. Likadant om han inte svarar direkt på mina frågor - då döljer han en massa. Han vill liksom inte tala om hur det egentligen ligger till...för att inte skrämma mig...  :(

NOJA kallas det, fast jag tror att jag kan tolka deras kroppsspråk rätt bra. Läkare tror jag är rätt osäkra egentligen. Inte på vad läkemedel heter och så men just den där mänskliga närkontakten. Likadant har de svårt att titta en i ögonen. Nä, fasen jag skiter i att duscha och måla mig. Jag vill ändå inte ha någon läkarflirt.

Nu skall L bli frisk - det är hennes MÅL!



Till U vill jag säga att det blev inget möte med talarföreningen för jag fick tidsbrist. Vi skall ta det på telefon och jag har mailat ett koncept! Kul!

Njut av denna tisdag. Har ni det tråkigt eller blir stressade av någon anledning så tänk på att L och jag byter gärna plats med er.