Idag söndag har jag varit i kyrkan igen. Det talades om bönens betydelse och det var nästan läskigt med tanke på vad som hänt L och mig tidigare idag. Tala om att bli "hörd".

Handboll igen. Det var Sävehof både herrar och damer. Damerna spelade mot Issy Les Moulineaux, Frankrike.
Sävehof spelade kanon men dessvärre var Fransyskorna några steg före och vann matchen. Nu minns jag inte vad det blev faktiskt men den skiljde några mål.

L och jag stannade kvar för att se herrarna. De spelade mot A.S.D. Pallamano Conversani, italien. Ett härligt tryck både på plan och på läktaren.

Det som hände var verkligen märkligt och jag kommer aldrig glömma den här händelsen. Inte L heller.

Före matchen "tippade" vi vem som skulle vinna. Jag brukar inte spela på tips för jag vinner ju aldrig ändå :)
Men den här gången fyllde vi i några rader.

Som sagt vi följde matchen och killarna var kanonbra. Stor eloge till Jonathan Stenbäcken, Patrik Fahlgren, Fritzon och målvakterna Gudmundsson och Thomas Forsberg.
Forsberg stod i andra halvlek. Italienarna minns jag inte namnen på men bra var de ändå.

När det var femton minuter kvar kollar L in tipsraden och informerar mig om att - Vi vinner nog inte. Vi har en chans och det är om det blir 36 - 30 till Sävehof. Som vi tippat i en av raderna.

Plötsligt var det 10 minuter kvar och det stod 30 - 28. L som kan det där med handboll (!) sa att nä, det går aldrig. Italien kommer att lägga mer än två mål på tio minuter - så det är kört.
Jag tänkte inte mer på det och jag trodde henne såklart. Men jag fick ändå en sådan där äcklig magkänsla om att det kan ju hända vad som helst i handboll. Det vet ni som är intresserade!

Och vad händer. Jo, när det var fem minuter kvar så så står det 31 - 28....okey, tänker och säger L och jag. Vad spännande.

Vi tänkte inte så mycket på att vinna för det var så omöjligt på något sätt. Men vet ni vad det blev för slutresultat?